Jag läste en lista med tips på hur man kan underhålla sin relation när man sitter i karantän och en av sakerna de tipsade om – utom att ha tålamod, stötta varandra, försöka ge varandra så mycket utrymme som möjligt (hur det nu ska gå till?) – var att anstränga sig ett par kvällar i veckan. Ta på sig nåt fint, dra en kam genom håret, borsta gaddarna. Och det försöker vi faktiskt göra. Som här! I tunika från Rodebjer.
Jag går så mycket upp och ner i min ångest. Jag vaknar pigg och redo för dagen, gör skola och läxor med Ilse, går en lång promenad, och sen vid lunch får jag nån sorts panikångest igen för att på eftermiddagen, när vi lagar god middag och dricker ett glas vin, känna mig lugn igen. Allt för att avrunda dagen med att läsa nyheter och då ligga vaken med kaninpuls tills klockan är midnatt.
Det är viktigt att försöka varva ner och vara snäll mot sig själv. Så ofta jag kan tar jag ett bad och läser en bok. En gång i veckan gör jag ett ”detoxbad” för att dra ut gifter, lugna huden, slappna av. Jag ligger där och svettas, dricker vatten, vänder blad. I säkert 1 timma, tills spegeln och fönstren är helt immiga. I just detta bad har jag: 2 dl epsomsalt, 3 matskedar torkad, riven ingefära, 1 dl bikarbonat, 2 – 3 dl äppelcidervinäger. Mer eller mindre en soppa på saker man har i skafferiet hemma. Huden blir fantastiskt mjuk och återfuktad – plus att pulsen växlar ner en aning då.
Jag fyllde ju år häromdagen! Detta firades med, så klart, middag hemma. Åkte till affären och köpte allt möjligt gott och dukade upp på baksidan. Barnen var hos Filip så det var bara jag och Zev.
Vi satt där i solen hela eftermiddagen och åt och drack och spelade kort. Uppdaterade bara nyhetsflödet på telefonerna fem gånger per timma istället för femtio. Det var en härlig födelsedag.
En dag som stod ut från de andra. För vid det här laget går dagarna ihop. Är det tisdag eller söndag? Ingen vet!
