ANNONS

DAMN YOU’RE A GOOD MOTHER!

/

IMG_3623

Jag önskar att man hade hört mer om, eller pratat mer om den emotionella ‘käftsmällen’ man får när man blir mamma. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig vilken känslomässig berg och dalbana man skulle hamna på. Man preppar genom att köpa vagn och säng, lite bebiskläder och blöjor. Man förbereder sig så gott det går mentalt inför förlossningen, läser på, lyssnar på poddar och pratar med vänner. Visst fick man höra ‘jaa, det är en omställning’ och ‘passa på att sova medans du kan’.. men det snackas inte så mycket om den enorma och totala livsomställningen och hur svårt det kan vara att hantera alla emotionella och hormonella ‘ups and downs’. Man måste lära sig sänka kraven man ställer på sig själv och bara få glida med i denna berg och dalbana tills den stabiliserar sig mer och mer..
Förra veckan svängde rejält för mig. Måndag – piss, tisdag – fantastisk, onsdag – piss, torsdags – ok, fredag – fantastisk, lördag – blev bra tack vare min mamma, söndag – blev bra till slut när Viktor kom hem efter tre dagar i Skåne. Inte undra på att man känner sig slut när det svänger så här..

IMG_3624

Så här såg måndagen ut förra veckan, en klassisk emotionell skitdag:
Jag och Elliot ligger kvar för länge i sängen för vi har inget vi ‘måste’ göra. Jag försöker få honom och sova någon timma till efter varje gång jag ammat. Han vill inte sova. Jag vill sova. Jag blir tröttare och tröttare och kommer på till slut att kaffe är en bra ide. Då är klockan typ 12. Vi sätter oss i soffan, jag dricker kaffe, äter en macka, ammar och kollar på lite nyheter och ett avsnitt Paradise Hotel. Elliot somnar till slut och jag tänker att när han vaknar ska vi gå en promenad. När han väl vaknar är han vrålhungrig. Jag ammar och tänker att när jag ammat klart ska jag klä på oss och gå en promenad. Han somnar igen och så höll vi på hela eftermiddagen.. Vi kom alltså inte ut alls, vilket kändes som ett gigantiskt misslyckande.
När klockan var 17 och jag vet att Viktor slutar jobbet snart så börjar jag tänka på middagen.. Shit – vi har ju inget hemma, och om Elliot vaknar snart igen hinner jag inte fixa eller laga nått.. ÅH! Varför gick vi inte på den där promenaden så jag kunde handla hem nått gott!? Ångest. Jag smsar Viktor ‘Hej älskling, ska vi äta tacorester ikväll?’. Fyyyy f*n vad trååååååkigt!!!!! Jag börjar grina sekunden efter att jag skickat smset – vet inte riktigt varför men tyckte det var det tråkigaste sms jag någonsin skickat.. Allt blir en neråt-spiral.. Jag har inte ens duschat. Inte ens klätt på mig eller Elliot. Inte tänkt på middagen. Inte ätit lunch. Inte bloggat.. Jag har inte gjort någonting hela dagen. Och nu är dagen typ slut. Elliot har fått äta, sova, äta, sova, äta, sova och jag har sett till att han är nöjdast i världen hela dagen.
Viktor kommer hem. Jag börjar grina. Jag grinar för jag känner mig tråkig och otillräcklig. Jag grinar för att Viktor får komma hem till en gråtande flickvän.

Viktor bara kramar mig och påminner mig om att jag varit världens bästa mamma hela den dagen. Jag har visst ‘gjort nått’, jag har ju jobbat hela dagen egentligen. Elliot har fått rena blöjor, ammat, sovit i min famn, sovit i sin mjuka säng, jag har gosat och sjungt för honom.
Det är inget fel på att inte göra någonting. Det är inget fel på tacorester. Jag måste sänka kraven. Rejält. Och det är skitsvårt!! 

ee

”Fy vad trött jag ser ut” har jag tänkt när jag tagit dessa bilder – och ja, det är ju inte så konstigt.. Jag är ju trött. Jag har ju ett heltidsjobb som mamma, dag och natt. Hormoner som blåser upp allting till hundra gånger större än vad det egentligen kanske är. Jag är emotionell som tusan och grinar var/varannan dag för allt och ingenting. Och det är OK. Jag gör mitt bästa, bättre än det kan jag ju inte göra.

Jag är så glad och tacksam att jag egentligen inte är ensam i allt detta. Jag har flera mamma-kompisar som känner precis likadant. Jag har underbara följare på instagram som skriver och delar med sig om hur de mår första veckorna som mammor. Ni är bara bäst! Jag har en magisk familj och världens bästa kille som stöttar och hjälper till bara man frågar. Jag har också den ultimata pepp-tishan från Boob Design som jag tycker ALLA mammor borde ge sig själv! Damn, you’re a good mother! GLÖM INTE DET!

24
45

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00