Tung

Begravningar är tung att gå på. Vare sig du är nära släkting, vän eller ska sjunga. Det är då laddat och känns oftast orättvist. Idag har jag sjungit på en släktings begravning. Han gick bort på tok för tidigt. Endast 55 år. 

Jag sjöng Älska mig och I dont wanna miss a thing. Barnen och fruns önskan. 

Jag fick stålsätta mig som alltid i dessa situationer och fokusera något enormt. Efteråt blir det otroligt jobbigt.. när anspänningen släpper. Nervositeten över att klara av att prestera fast man “bara” vill gråta är tufft. 

Det blev en otroligt fin stund på Badhytten efteråt med alla gäster. Folk hade flugit in från världens alla håll och det var underbart att se all den kärlek alla kände för vår fina Släkting och vän. En människa som jobbat otroligt hårt och som såg möjligheter i allt. Han var så mycket Liv.

Tack Åsa för att du fixat en otroligt vacker dag, på så många sätt. Du är värd din vikt i guld.❤️

Jag har sjungit på många begravningar genom åren. Jag sjöng på mina klasskompisars begravning , de var tre stycken som otroligt tragiskt gick bort i en bilolycka på väg till vårt Luciafirande… vi var 15 år när det hände. Det var en pärs att sjunga för hela skolan som var i kyrkan och vänner/ familjer. Men oxå fint och viktigt att få hjälpa till i dessa svåra stunder. Att kunna få ge något en sista gång i form av en favoritsång. Det känns som en ära och man vill inte tacka nej.

Vi flög idag fram och tillbaka till Skanör och nu har jag precis lagt Adrian, läst godnatt saga och håller själv på att slumra… 

Livet är skört. Va rädda om varandra och Njut av era älskade❤️


Min stöttepelare i livet🙏



Det blev frukost på Pontus in The Air på Arlanda. Otroligt trevligt;)